tisdag 18 mars 2014

Tomhet och mörker...




Det har funnits stunder när jag känner att jag inte vill leva.
När allt känts så meningslöst och jag bara vill försvinna.
Försvinna bort från allt .Jag har tappat bort mig själv. För står inte vem
jag är inte vad jag vill och vad som egentligen har hänt.
Hur kan man bli så fruktansvärt
trött, inte bara trött-utmattad,så man inte orkar någonting.
 Inte ens gå och handla, inte orka
 dammsuga, förhöra barnen på läxorna. Nej
ingenting,det är egentligen outhärdligt. Men
jag måste ju stå ut med det, leva med
hopplösheten, rädslan för att aldrig kanske bli frisk.
 Jag som orkat så mycket, hunnit så
mycket, gjort så mycket. Varit spindeln
i nätet både på jobbet och i mitt privata liv.
Jag hann och orkade mer än de flesta
och var nöjd med det. Uppskattad inte minst för att
jag alltid var så vänlig och glad.Inte konstigt att
jag inte känner igen mig när jag tappade orken fullständigt.

Jag är för trött för att sova
för trött för att vara vaken

Jag släpar mig fram i tillvaron och vill bara sova.
Inget är roligt,inget är intressant för mig.
Jag som alltid haft något att ge är nu tom inuti. Tom uttömd,
jag är ett tomt skal. Inuti mig är det bara tomhet
Det finns inget där det finns ingen där
Jag känner mig helt ensam och utelämnad
Som om ingen förstår mig eller vill förstå
Som att leva i annan värld i en värld i trötthet och hopplöshet.

Tillvaron är en kamp en kamp för överlevnad:
Fysiskt- jag är så utmattad
Socialt – jag orkar inte med andra människor psykiskt
Jag fungerar inte i min tanke-och känsloliv
Andligt – jag har helt förlorat fotfästet

Pressad av kraven rinner livskraften ur mig
Styrd av mina egna ambitioner
min starka vilja
förlorar jag mitt fotfästet.

Ständigt pressad
Ständigt jagad
Ständigt otillräcklig
Alla vill mig något
Hela tiden
Alla vill ha något av mig
Otillräcklig här hemma
som mamma
som fru
Var finns vilan
Var finns någon som tar över så jag får vila
Komma bort
Släppa ansvaret
Släppa taget.

Om jag bara kunde få vara mig,då jag kunde le...

// Laila


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för att du tog dig lite tid och skrev en liten rad till mig...